En bris av morgonluft från dammiga processorfläktar

Nu har jag börjat blogga. Jag är lite ringrostig, men det ska nog gå bra. Man kommer långt med lite god vilja och vilja, det har jag i överflöd. Vilja att dela med mig av mina insikter från ett liv dedikerat till Linux, Linssoppa och Lindsey Lohan. Jag vädrar morgonluft. Sopar damm och hänger ut mina moderkort på vädring, efter en grundlig tvagning i destillerat vatten. Dansar i kalsongerna kring de avkabbade datorkadavren. Det här ska bli spännande. En resa har inletts och jag hoppas på många glada teknikintresserade medresenärer innan vi når målet: en standardiserad värld där alla pratar genom samma protokoll. Det låter som en utopi, men tillsammans kan vi göra det. Nu börjar resan. Nu.